Dalasinfoniettan! De fyra årstiderna!

I februari stod levandet still.Fåglarna flög inte gärna och själenskavde mot landskapet så som en båtskaver mot bryggan den ligger förtöjd vid.Träden stod vända med ryggen hitåt.Snödjupet mättes av döda strån.Fotspåren åldrades ute på skaren.Under en presenning tynade språket.En dag kom någonting fram till fönstret.Arbetet stannade av, jag såg upp.Färgerna brann. Allt vände sig om.Marken och jag tog ett språng mot varann,"Den halvfärdiga himlen", 1962.Ja! Så där! Precis! Så är det!

På strövtåg njuterhunden dofterna som gömtsunder vintersnönEn haikudikt av Maj-Britt Olsson